Positiv Psykologi och KASAM

Inom ämnet psykologi har de länge ägnat sig mest åt den negativa sidan av livet, d.v.s. mental ohälsa, misslyckanden och problem. De senaste två decennierna har det skett en viss förskjutning mot positiv psykologi och en av förgrundsfigurerna är professor Martin Seligman[1]. Positiv psykologi handlar om att se det bästa i människor, att se potentialen och att studera vad som gör oss till bättre människor. Framgång av olika slag är effekter av de faktorer som studeras inom positiv psykologi. Exempel på positiv psykologi som har studerats ganska länge är optimism, emotionell intelligens, flow och kreativitet. Ett annat typiskt exempel är glädje, eller att ha roligt, som ska tas upp mer nedan. Ett område som har studerats flitigt några decennier men inte automatiskt förknippas med positiv psykologi är psykologisk trygghet. Det hör definitivt till positiv psykologi med tanke på vilka positiva effekter det anses ha och därför ska det presenteras i denna text. Först en liten bakgrund.

En viktig föregångare till fältet positiv psykologi är Aaron Antonovsky. Istället för att titta på sjukdomsfaktorer valde han att studera hälsofaktorer. Han undrade varför vissa personer klarade sig igenom svåra perioder medan andra inte gjorde det eller gjorde det med sjukdom som utfall. För att få svar på denna fråga behövde han titta närmare på de som klarade sig bra och kom därmed fram till en samling hälsofaktorer eller framgångsfaktorer. Kärnan till det hela kallade han a Sense Of Coherence (SOC) eller en Känsla Av Sammanhang (KASAM). Om man hamnar i en svår situation och samtidigt upplever en känsla av sammanhang – jag förstår vad som händer, hur det är kopplat till mig och hur man kan hantera situationen – har man större chanser att ta sig ur situationen med ett positivt utfall snarare än ett negativt. En känsla av sammanhang innebär alltså att man ser en chans att göra något åt saken istället för att se sig som ett offer för omständigheterna utan något handlingsutrymme. Antonovsky menar att denna känsla av sammanhang består av tre komponenter. Han kallar dem:

  • Begriplighet (förståelse)
  • Hanterbarhet
  • Meningsfullhet

Den sista är enligt Antonovsky viktigast. Om man inte finner varken sitt framtida liv eller vägen ut ur den problematiska situationen som meningsfull saknar man motivation och drivkraft att agera. Vi tar en närmare titt på de tre komponenterna.

 

Begriplighet (förståelse)

När något är begripligt eller man upplever sig förstå har man lyckats identifiera de delar som har en påverkan på andra delar. Begriplighet uppstår när du befinner dig i en situation och förstår varför situationen är som den är. Begriplighet uppstår när du ser vad som påverkar ditt liv och därför inser vad du kan göra. Begriplighet innebär att du kan förutse vad som troligtvis kommer att hände. Därför är det begriplighet som möjliggör att du själv kan göra något åt situationen du befinner dig i.

 

Hanterbarhet

Att kunna hantera en situation förutsätter en rad saker. För det första har du förstått hur saker hänger ihop och vad som påverkar vad. Därefter utvärderar du din förmåga och inser att du har de färdigheter som krävs för att förändra situationen. Du värderar vilka tillgångar eller resurser du har till ditt förfogande. Detta inkluderar andra människors vilja att hjälpa om det finns till hands. Slutligen har du en upplevelse av att du har någon form av kontroll över situationen. Du kan förändra. Det ligger i dina händer om något blir gjort eller inte. Hanterbarhet innebär alltså att du har vad som krävs eller i alla fall tror dig ha vad som krävs för att åstadkomma en förändring.

 

Meningsfullhet

Meningsfullhet innebär att du som individ tror att saker är intressanta att ägna sig åt och det som finns i ditt liv ger dig tillfredställelse. När ditt liv är på detta vis finns det anledning att kämpa för att fortsätta leva, att fortsätta förändra och att fortsätta bry dig om vad som händer. En upplevelse av meningsfullhet ger dig mening och syfte i ditt liv och en vilja att komma vidare. Det som finns bortanför den svåra situationen är värt att nå.

 

KASAM

En känsla av sammanhang innebär alltså att du som individ förstår huvuddragen i ditt liv och förstår situationen du befinner dig i, du tror dig ha vad som krävs för att komma vidare och du finner ditt liv meningsfullt och värdefullt vilket motiverar dig att anstränga dig. Detta har fått människor att överleva krig och koncentrationsläger. KASAM kan också vara det som får en människa i vardagen att lyckas med sin utbildning eller med sina arbetsuppgifter. KASAM som helhet eller dess komponenter har främst studerats i samband med hälsa respektive arbete. Enligt Antonovsky innebär en hög grad av KASAM att man har generellt god hälsa. Komponenterna anses också bidra till att man lyckas med sitt arbete i högre utsträckning, särskilt meningsfullhet.

 

Glädje/att ha roligt

Glädje är en av grundkänslorna. Vi sägs ha åtminstone sju grundkänslor vilka utöver glädje inkluderar överraskning/förvåning, sorg, ilska, rädsla, avsky, intresse/nyfikenhet. En del vill lägga till skam, avsmak, stolthet, kärlek/omsorg och lust. Många tänkare genom historien har försökt förklara varför vi har känslor och den vanligaste orsaken anses vara att känslor är våra vägvisare för hur vi ska tänka och agera. Filosofen Spinoza beskrev det som att känslor i förhållande till tankar är som hästen framför vagnen. Utan hästen rör sig inte vagnen. Utan känslor rör sig inte våra tankar. I alla fall inte i någon särskild riktning. Detta formulerade Spinoza på 1600-talet. Trots det har känslor inte studerats särskilt ingående förrän de senaste decennierna. Nu vet vi mer om hur de påverkar minne och lärande, arbetsinsatser och relationer. För positiv psykologi är glädje särskilt intressant eftersom det är den känsla som mest typiskt ses som en positiv känsla.

Vad innebär det då att ha roligt? Forskaren Erin Rae Fluegge samlar socialt umgänge, att fira framgångar och bemärkelsedagar, spel och lek (lekfullhet) samt humor som typiska fall när vi har roligt. Från den forskning som har gjorts är det mycket som tyder på att det finns en del positiva effekter av att ha roligt. Människor som har roligt är mer tillfreds med sitt liv, har bättre hälsa, lär sig bättre (och mer) och presterar bättre på jobbet. Samtidigt tyder studier på att vi inte kan bli så mycket gladare än vi är. Det verkar som att vissa föds glada och att de förblir glada medan andra sällan är glada under någon del av livet.

 

Psykologisk trygghet

Året är 1965 och två redan då kända organisationsforskare, Edgar Schein och Warren Bennis, kom fram till att det måste finnas någon faktor som gör att människor vidgar sin förmåga och en sådan faktor var att känna sig psykologiskt trygg i sin arbetsmiljö. Psykologisk trygghet innebär, enligt Schein och Bennis, att en person upplever sig vara trygg för interpersonellt risktagande. Ett exempel på detta är att våga kläcka idéer högt inför sina arbetskamrater med risk för att det är en dum idé men att den ändå respekteras eller rent av tas tillvara och förbättras. Det gör med andra ord inte så mycket om man gör bort sig, tänker fel eller om man inte är så insatt som man borde. Psykologisk trygghet innebär alltså att man känner sig trygg oavsett vad som händer i en psykologisk och interpersonell mening. Det finns även andra sorters trygghet som fysisk trygghet som innebär att byggnaden är säker och stabil eller ontologisk trygghet som innebär att världen är förutsebar och inte ändras från en dag till en annan. Även imorgon går solen upp och saker faller till marken om man släpper dem.

Sedan idén om psykologisk trygghet kläcktes tog det lång tid innan forskare började undersöka dess effekter. Den mest namnkunniga forskaren i vår tid är Amy Edmondson som framför allt har titta på hur team fungerar och lär sig som en följd av nivån av psykologisk trygghet. Medan Schein och Bennis tänkte sig att psykologisk trygghet är ett fenomen på individuell nivå, en person upplever sig vara psykologiskt trygg i en viss situation, har den senare forskningen mer fokuserat på hur grupper skapar psykologisk trygghet. Psykologisk trygghet kan alltså även studeras på en gruppnivå. Även ledarens roll i en grupp har betydelse då denna sätter en viss prägel på klimatet vilket ger medarbetarna en känsla av om de kan känna sig psykologiskt trygga eller ej.

Hur som helst är psykologisk trygghet en positiv faktor. När upplevelsen av psykologisk trygghet är hög finns det möjlighet att optimera sin potential, helt enkelt att prestera bättre, så som kärnan i positiv psykologi beskrivs. Psykologisk trygghet bör därför ses som en faktor som kan eller troligtvis har en inverkan på delar av vårt liv.

 

Fotnot

[1] Positiv psykologi inkluderar bland annat studiet av välmående och glädje. Med tanke på det är det rätt lustigt att förgrundsfiguren Martin Seligman heter just Seligman då selig betyder glad eller välsignad. Martin är en glad man eller en välsignad man. Synnerligen positivt.